va vore jag utan dina andetag?
haha.
kom & tänka på.
jag trodde inte jag kunde gå, utan din luft i mina lungor,
jag trodde inte jag kunde stå, om inte du såg på,
jag trodde jag skulle bli genomskinligt grå, eller färglös som en tår utan dina andetag.
Men, så blev det inte,
jag bröt ihop, trasades sönder,
byggdes upp igen och gick vidare,
jag kan gå perfekt utan din luft i mina lungor,
jag kan stå upprätt vare sig du ser eller inte,
jag är inte genomskinligt grå, jag är inte färglös som en tår.
jag är snarare färgrik,
och jag har den bästa stunden i mitt liv,
jag har aldrig haft det så bra som jag har det nu.
du är utan undantag den bästa, Martin.
du är allt som ingen annan varit
& jag vet vilka ord som skulle passa bra att avsluta den här texten med,
men jag kommer inte att avsluta den med dom.
.
jag tycker så mycket om dig att jag nästan spricker,
du & jag, boby.
Kommentarer
Trackback
